
Nu när snön smälte undan avslöjade det obarmhärtiga ljuset massor av bråte, gamla rör, glasskivor mm på gårdsplanen, och ett halvt avbrunnet tak, ute i skogen, ett pytteskjul för att förvara stegar och trädgårdsredskap förmodar jag, men som någon intelligent pajsare tydligen försökt elda upp, men inte lyckats med. Som tur är har jag hunnit tömma ovanvåningen, nu under vintern. Och nästan undervåningen också. Ylva har dragit bort tapeter i ett rum, trasiga garderobsdörrar har jag burit ut. En hel hög med människor hjälpte mig en söndag att kånka ner herr X´s avlagda möbler, hur många som helst, som nu står i vedskjulet och ska till tippen. Herr X kom också och hämtade gigantiska mängder med ägodelar och stuvade in i ett släp och tog med sig, tackgudskelov. Idag var det så pass varmt att jag kunde vistas i det som ska bli sommarvardagsrum, få igång teven, laga ett dörrhandtag, spika och hamra lite. Idén att skapa ett hem som är "shabbychic" är nog så bra, men i ärlighetens namnt är det fortfarande mer shabby än chic. I slutet av veckan kommer elektriker, en trevlig person som varit här och tittat på husets mest akuta behov, och det är källaren. Han var lugn och samlad hela tiden. Men i källaren ropade han: "Vad har de gjort, vad har de gjort? Fullständigt livsfarliga dragningar och en del kablar från 30-talet, nu torra och spröda, har använts som klädhängare. Taket måste lagas, någonstans läcker det, och några trasiga fönster måste jag lyfta av och köra till glasmästaren så fort det blir varmare, det fattas en ytterruta här och en innerruta där. Idag köpte jag penslar för jag ska skrapa fönstren innan jag lämnar in dem och sen ska jag faktiskt måla dem själv. Tomten ska röjas. Och i början av april kommer ett gäng människor så vi kan måla fint därnere till utställningen. Till sommaren ska jag renovera badrummet. Och nu låter det som jag är värsta inrednings- och renoverarnörden. Men se det är jag inte. Detta är helt nytt för mig. Men jag upptäckte när jag flyttade hit, att jag för det första är ganska så praktiskt lagd, och att måla är mig inte främmande, det blir fint, penselrörelser funkar... målade köksluckorna en helg, jag har åtminstone målat bilder förr, så det kändes bra att måla. Idag lagade jag ett trasigt dörrhandtag, men jag vet inte om det kommer att hålla. Jag försöker att inte vara för hård mot mig själv, för sanningen är att så fort temperaturerna tillåtit så har jag gjort det bästa av det. Men det har ju varit så kallt denna vinter att mycket har jag helt enkelt inte kunnat göra i kylan. Och huset är stort. 300 kvm. Mitt fina gamla häststaket är borta, och sommarbetet måste stolpas. För det är också borta, sedan jag flyttade härifrån. Men får jag ordning på taket, fönstren, en bit trasig isolering på husfasaden, lyckas hitta hyfsat billiga trädgårdsmöbler, det blir målat och badrummet blir våtrumsmålat, kaklat osv. Ja, då kan jag nästa sommar måla fasaden. Kanske kan jag göra det, hyra en skylift och måla utav helvete med lite hjälp från vänner. Det är mitt mål för närvarande.
Jag har åtminstone en högtryckstvätt (till stallet och bilen), en pirra, en jordfelsbrytare, en ny tvättmaskin... det är några av mina nyinvesteringar.
Här ska bli utställningar, workshops, filmläger. Det måste ju vara fint här då! Bottenvåningens två vackra skolsalar ska bevaras i så ursprungligt skick som möjligt. Allt ska bevaras, inget ska göras våld på. Jag tänker också återställa fasaden så som den såg ut när det var nybyggt, murgrunden var då vitmålad inte som nu blågrå.
Jag har nu bott här i fyra månader och det har varit de mest ödesmättade, tyngsta och jävligaste månaderna i mitt liv.
Det har hänt massor av roligt. Och fantastiskt. För att jag känner en massa intressanta människor som får saker att hända. Men insikterna har rasat ner i pallet på mig. Som att man skottar för att det ska se bebott ut för djur och människor, inte bara av praktiska orsaker, men det också förstås. Som att man bara går upp, hur jävla tungt det än är så går man bara upp och ut i snöstormen och fortsätter. Har också haft en vänlig man som plogat till mig. Som stoppat in mig i sin snöplogsplan. Och helt enkelt bestämt sig för det. Idag var det den första vårdagen. Om det var efterlängtat?