Linneas lektion

Min vän Linnea är lite av, inte bara min guru, men ett helt gäng ridtjejers guru. Hur mycket ansvar ska man ge hästen? För mig som bytt till ett bett som man inte kan sitta och dra i, blev frågan plötsligt högaktuell. Såhär skriver Linnea:

När man rider in hästen, lär man den att lyssna på ryttarens hjälper. Man styr hästen dit man skall, hjälper den, stödjer den när den vinglar, man håller kontakt på tygeln för att ge den det stöd och den hjälp den behöver. Ju mer erfarenhet hästen har, ju mindre hjälp och stöd behöver den. (jodå, unghästar kan fint vingla ner i diket om man inte styr.. Absolut inte självklart att den håller sig på vägen :-)

Man ger mindre stöd och hjälp, och överlåter då åt hästen, att göra det som skall, hästen får ta ansvar. Till exempel: Om jag skall rida en rak linje över ridbanan, så ville jag med en unghäst stödja honom, så att han är rak i kroppen, och vi inte vinglar. Med Spirit nu, som är i övergångsfas till stångbett, styr jag med tygel och skänkel, och när jag har honom på rak
linje mot det punkt vi skall, ger jag honom lös tygel - det är nu hans ANSVAR att gå rakt fram. Om han inte gör det, korrigerar jag, släpper efter, och säger "försök igen!" Och sådär håller vi på, till jag får det jag vill. Eller formen på hästen. En unghäst lärs att ge efter för bettet, och man håller den samlad och mjuk. (nu är det ju väldigt låg grad av samling i western, men ändå)

På Spirit tar jag i tygeln, håller om med skänkeln, när han ger efter släpper jag tygeln. Nu är det hans ansvar att hålla formen. Självklart håller han inte frivilligt den formen i en halvtimme, jag måste ju påminna honom - men principen är den samma. Ge hästen ansvar - korrigera - och ge han en ny chans.

Galopp, t.ex. Unghästar får man gärna driva, de tycker det är lite tungt och ovant. Spirit skall hålla den gångart jag ber om, tills jag ber om något annat. Eller om man rider ut på lång tygel. Så länge hästen är snäll och går rakt fram, får den sin långa tygel. Om den bryter gångarten, svänger fel eller annat, korrigerar man, och ger lång tygel igen.

Det hela handlar om att utveckla ett samarbete, där man kommer til en förståelse av vad som förväntas av varandra. Att stå still när man sitter upp, till exempel. Att gå rakt fram. Att backa utan motstånd. Att skritta längs en skogsstig på lång tygel utan att stressa.

Jag önskar inte att kontrollera varje steg på min häst. Jag vill förklara han vad jag vill, och så gör han det. Rida en volt till xempel. Jag lägger på yttertygel och ytter skänkel för att indikera "sväng". Att ställa sig i rörelseriktningen och böja sig i bålen, det är hans ansvar. Samt att hålla volten rund.
/Linnea



Linnea med sin häst Spirit.