Lilla kortfilmen får ligga och dra till sig. Har sökt mer pengar, antingen jag får pengar eller inte så ska den göras klar, men ibland mår saker och ting bra av att få ligga till sig. Jag vill få tillbaka distansen innan jag slutklipper. Inte kunna varenda bildruta i huvudet. Dessvärre etsar bilderna sig fast. Jag har otroligt dåligt minne. Minns inte människor, namn, ansikten, händelser. MEN jag minns troligen varenda filmklipp jag gjort i hela mitt liv. Och jag minns varenda hästhov jag kratsat. Jag tror det har något med närvaron att göra. Att när jag jobbar med film är jag ultimat vaken och i nuet och likaså med hästarna. Höger hjärnhalvan & vänster hjärnhalva i ngnslags harmoni. Men sedan är det det där märkliga med musik. Jag har ju gjort mycket musik det här året och den blir faktiskt bättre och bättre från att ha varit stapplande från början. Det sista jag gjorde minns jag inte hur jag gjort, och inte det nästsista heller. Jag vet naturligtvis att jag satt där och jag kan tänka ut hur jag gjort det men jag MINNS DET INTE. Det sista låter som Vivaldi. Men hur i allsindar är det möjligt? Jag kan ju inte ens göra musik, egentligen.
(foto ur filmen: en väldigt kort.. av boella)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar